Behövs proffesionell hjälp?

Köttbulle, sa nån köttbulle? - köttbulle - har nån en köttbulle - jag måste ha en köttbulle, har du köttbulle - köttbulle, snälla, köttbulle - måste ha köttbulle - det luktar köttbulle - köttbulle, please - jag har förtjänat en köttbulle - klarar inte mer, ge mig köttbulle - bara en till - köttbulle - det luktar köttbulle - köttbulle - jag gör vad som helst - köttbulle - måste ha köttbulle - har nån ätit köttbulle - köttbulle........köttbulle!

Måste hon in på rehab, eller kan vi klara det här själva?

Dagen som gud glömde!

1. Först gick husse, jag och lillsyrran ut i skogen för att leka med min träningsboll, OBS min belöningsboll!
2. Sedan tappade vi bort min röda boll i den vita snön??!! Så vi blev tvugna att erkänna allt för matten
3. Sen skulle lillsyrran och matte till BHK för att miljöträna, på vägen blir syrran skrämd av en trottoarpratare och sliter sig, springar rakt ut i vägen framför en bil!
4. Till slut får matten in den vettskrämda syrran och börjar gå mot trottoarprataren igen, då smiter lillskiten ur halsbandet och drar ut på vägen igen! Denna gång omöjlig att få in igen.
5. Hysterisk matte ringer husse, som springer ut i porten, och han - bollborttapparen - gör en klockren inkallning!
6. Syrran vägrar gå i närheten av bilen, lägger sig platt, försöker komma ur halsbandet igen. Kommer dock inte undan.
7. Framme på BHK är det näst intill folktomt, totalt två ekipage, det var för kallt! - Herregud, det är nollgradigt och november och vi bor i Norrland, hur har alla tuffa schäfrar tänkt överleva i januari? Det var bara pudlar som vågade sticka ut näsan. Tydligen är det inte bara små Paris Hilton-hundar som kommer att ha designertäcken och skor i vinter, utan även alla "duktiga" brukshundar i området *fniss*
8. Trots den klena uppslutningen är syrran alldeles stirrig, morrar lite åt alla, men helt fascinerad, kan inte släppa dem med blicken, knappt kontaktbar nästan inte ens för en godisbit, visst tittar upp på matten lite, någon tusendelsekund kanske.
9. Hussen har varit hos tandläkaren, räkna ut resten själv, men det kommer bli gott med blodpudding innan jul.

Innan allt detta hände så har lillsyrran varit ovanligt lugn och kelen idag, vi har legat och snusat ihop på sängen, säkert flera minuter.

Förnedring!

Idag kom jag inte undan längre! Min enda tröst är att bliden blev oskarp och att kameran la av så de inte kunde lägga upp nakenbilden. Lite njuter jag nog i smyg, för jag gick frivilligt in i badrummet och stog kvar tills de lyfte i mig i badkaret. Sen står jag snällt och låter dem massera in såpan. Fast en liten hämnd fick jag allt när jag, mitt i allt, delade med mig av vattnet till H&M med en jätterusk, haha och nu ligger jag under soffan och försöker förstöra parkettgolvet. Som vanligt avslutades min skönhetsvård med en sån där extrem god tandstenstugg. Lillsyrran fick sin dos hon också, efter 10 min så gav hon upp och de fick klippa en klo, nu är det nog bara 3 st kvar så är alla tagna och sen är det nog dags att börja om...

Annars har jag och lillsyrran, H&M var med förstås, tagit en stadsvandring ihop idag. Vi gick till veterinären för att besikta syrran, jag tror att det gick bra för hon kom ut igen. Tyvärr kan jag meddela att hon fortfarande har kvar sina tänder! Matten har skvallrat att vetten sa till henne att där hade hon nog jobb och nickade menande åt syrran, hon ville tydligen inte alls bli fasthållen och visa upp sig. Syrran påstod efteråt att de var två mot en, inte sportsligt alls! Matten fick i hemläxa av vetten att hålla fast näbbgäddan en liten stund varje dag, men han var klart impad över att H&M hade lyckats tvätta öronen, borstat tänderna och klippt (nästan alla) klorna på henne.

Syrran skuttade mest omkring som en groda, både på vägen dit och hem, hussen fick jobba som en idiot för att försöka få någon som helst ordning på henne. Lyckades han - njaa. Själv spatserade jag och matten bakom och fnittrade lite överseende ikapp och käkade godis. Hon påstod att jag var gudomlig, igen, börjar nästan bli van nu. Matten gick dock inte riktigt lika fint, tog ett blixtsnabbt läggande mitt i gatan, inget trafikvett där inte, borde inte hon föregå med gott exempel? Där fick i alla fall hussen och lillsyrran en chans att skratta tillbaka, matten svor nog mest.

Kommer ni ihåg att jag redan igår sa att jag trodde att syrran bara invaggade oss i falsk säkerhet gällande rymningarna ut i trappen, gissa vem som hade rätt? Idag när jag och husse kom hem från skogen hann vi inte ens se henne innan hon svisslade förbi, kände bara vinddraget. När husse kom upp med henne igen sa matten att det där var ingenting emot vad hon gjort när vi varit borta. Hon hade tagit min klicker, från byrån i hallen, lagt sig på golvet och försökt få godis ur den. Hur mycket hon tuggade och den klickade så kom inget alls. Sen hade hon varit upp på bordet hämtat en mugg och lagt sig i soffan med sitt byte och avslutat det hela med pudelryck i 10 min. Matten var lika trött som vi när vi kom hem.

Syrran har borstat tänderna och jag kom undan!

Idag borde jag ha badat enligt H&M. Det har de iofs tjatat om i flera veckor nu så jag börjar misstänka att de är lite lata - helt ok, enligt mig. Duscha underredet går väl an, men bada? Helst inte! Tror inte jag kommer att klara mig undan så länge till nu, de tjatar om att få bort det sista av underullen och idag såg matte mig när jag rullade mig i något dött.

När jag och matten var ute i elljusspåret ikväll kom hon på att någon platsliggning har vi inte gjort sen i våras och genast fick hon dåligt samvete och skulle göra något åt det på stört. Jag fick lägga mig ner i kanten av elljuspåret i en krök med bra uppsikt. När jag låg där och gonade mig som bäst så ser jag, men inte matte hon var vänd mot mig just då, en annan hund som kommer gående, jag flög upp, så snabbt har matte aldrig sett ett ställande förut, och började tokskälla. Matten blev inte ett dugg glad och förbannade mig för att jag talade om för hela Sundsvall att det kom en annan hund i spåret och sen förbannade hon sig själv (fast det gjorde hon tyst) för att hon lagt mig just där och då, nu när det var första gången på evigheter. Måste det gå åt just pipan nu? Fick göra två till korta på vägen hem bara för att visa att jag kunde, matten stog och vred på skallen åt alla håll samtidigt så att jag började nästan undra om jag skulle ringa efter nån katolsk präst med vigvatten. När vi kom hem kompenserade jag med att inte bry mig alls om grannhunden, inte ett dugg. Då blev matten stolt.

Lillsyrran har fått träna inkallning i långlina på fotbollsplan idag. Det tyckte både hon och H&M var skitkul! Tack och lov är hon inte intresserad av att leka, utan där är det bara godis som gäller, så jag behöver nog inte vakta min träningsboll. Och när jag och matten var ute så borstade husse tänderna på näbbgäddan, inte för att hon har så många längre, de flesta har matten redan trampat in i fötterna. Om hon nu bara kunde tappa de sista medan jag fortfarande har mina öron i behåll, men det är väl önsketänkande. I morgon ska hon till vettten på besiktning, vadå besiktning, kollar dem bromsarna?.... eller kanske drar ut tänderna, hoppas!

Idag har varit första dagen då hon inte försökt smita ut genom dörren när det äntligen varit min tur att gå ut, hon bara låg ner i hallen och tittade lite slött. Jag tror att hon försöker invagga oss i falsk säkerhet, väntar bara på att vi släpper ner garden, så drar hon. Hon har också vågat hälsa på grannhunden idag, Jean 14 år, det är den första hunden hon hälsat på sedan hon kom hit. Visst ja, hon hann se lillvalpen som är hos dagmatten här under också, när hennes matte kom ut samtidigt som matten och hon var på väg upp, de möttes i dörren som flög upp i trapphuset. Nemi var i famnen just då, sex på morgonen har inte matten ork att locka uppför trappen och det uppskattar jag eftersom jag då står redo i dörren och väntar på min tur.

Groomingvecka

Jag har skrattat rått nästan hela den här veckan. Lillsyrran har fått utstå både det ena och det andra. Hon har åkt bil, borstats, pillats i munnen, fått öronen rensade och klorna klippta. Till klorna gick det första gången åt en hel köttbulle, men idag kom matte på ett nytt knep, hon fick en riktigt seg godbit som hon hade fullt sjå att tugga i sig och då blev hela två klor klippta. Fast idag åkte jag också dit, har gått runt och kliat i örat och skakat på huvudet (inte bara åt lillsyrran alltså), matte och husse har kollat i dem och luktat flera gånger och ändå inte hittat något så idag drog de i öronrens, fy f*n, det är det värsta jag vet, straffade dem genom att ligga och sura under köksbordet ett bra tag. Har också sett till att det är öronrens på alla väggar och skåp i köket, det kan de gott ha!

Annars har det inte hänt så mycket, matte och husse har sprungit ut med oss turvist i skytteltrafik. Än så länge vägrar de nästan gå ut med oss samtidigt om de inte kan släppa oss lösa i skogen. Igår var vi i alla fall på både skogs- och koppelpromenad tillsammans. Jädrar va kul! For runt som två vettvillingar, matte försökte ta kort fast det var lönlöst. Även om hon tryckte av innan vi ens var synliga hade vi i alla fall passerat när kortet togs... Matte och husse önskar sig en bra och främst en snabb digitalkamera i julklapp (om nu tomten läser detta). På vägen hem fick vi gå kopplade i elljuspåret och då var vi för trötta för att orka tjafsa så det gick ganska bra (det hade H&M noga tänkt ut). Sen påstod de att att jag måste låta henne gå före mig för hon kan inte gå fint utan att dra om det är något riktigt lockande framför, läs mig Snygg-Kabby, och de påstår att jag kan fixa det. Det har de i o f s rätt i, i alla fall om jag vet att matte har bollen i fickan, när jag minst anar det kommer den fram, min träningsboll. Den är hundra gånger mer värd än alla köttbullar i världen och sen så påstår en del att vi lappisar inte ska ha något föremålsintresse? De kan aldrig ha sett min fina röda boll, vem kan motstå den? Den kommer lillsyrran aldrig få låna!

Det är rätt kul att vara ute i skogen tillsammans, jag får hela tiden visa upp vad jag kan och H&M säger hela tiden: "du är så klok du..." och tittar uppgivet på lillsyrran medan jag smaskar i mig godis. Tänk, har inget minne av att de någonsin sa det innan lillsyrran kom. Hon bara rusar på och helst förbi en par tre gånger när de ropar på henne. Hon har inte riktigt fattat att man måste komma ända fram när de ropar, helst sätta sig vid sidan och se extra söt ut och det är jag jättebra på!

Skämmas för sin matte måste man också göra numera. Hon står ensam på balkongen och upprepar konstant "braaa, duktig Nemi, brraaa tjejen" osv, vad tror ni att grannarna ska tro? Det hela beror på att Nemi förr blev helt tokig när matte gick ut för att röka. Nu efter en vecka så ligger hon med bara en tass på tröskeln och väntar på att matte ska komma in med en godis. Från början fick hon nog en tio godisar på en cigg, en ganska bra timpenning. Nu har svårighetsgraden gått upp så om hon kastar sig mot dörren en enda gång så blir det ingen godis när matte kommer in.

Nu säger matte att hon är så trött att hon inte orkar ta någon mer diktamen ikväll, så vi får nog fortsätta en annan dag.

Nemi hit och Nemi dit, jag då?

Nu har hon varit här i några dagar, lillsyrran. Inte nog med att jag måste dela med mig av mina leksaker och ben, nu har de döpt om min blogg också! Min enda tröst är att hon är för liten för att skriva än, så det är fortfarande jag som styr vad som står här...
Varenda morgon när jag vill ut och morgonkissa så är det samma visa "Du får vänta lite, Nemi måste ut först, du förstår hon är sååå liiiten och inte lika stor och duktig som du", skiter väl jag i, jag är också kissnödig! Och vet ni vad, hon får godis för att ta på kopplet, har ni hört talas om något så löjligt! Själv jag måste minsann vinka eller ligga och då måste det vara dessutom rakt för att få någon ynka godisbit. Fast jag försökte idag, när husse och jag var ute i skogen och kom fram till elljusspåret, tror ni han fick ta på mitt halsbandet då? Nähädu, då satt jag demonstrativt och skakade på huvudet och tiggde godis, fast jag fick inget ändå, surgubbe!
Igår fick jag i alla fall leka med en stor grabb, det var jag och Paxx, en riktigt kylig kille. Han kom ner med sin husse när jag och matte höll på att träna på fotbollsplan. De gick runt och skulle störa mig, enligt matte, och vi fick bara sitta mittemot varandra medan matten och hussen stog och pratade i en hel evighet. Jag försökte se om jag kunde dra igång en liten skalltävling med Paxx, men han bara tittade på sin husse och sen mig och fnös. Då insåg jag till slut att för att jag ska få vara med bland de stora grabbarna, så måste jag sluta skälla. Det var faktiskt ganska skönt att få reda på att jag inte behöver skälla och att jag får göra roligare saker om jag inte gör det. Paxx skvallrade att någon annan gång skulle han ta med sin tjej, tänk att få träffa en av de stora tjejerna... Hoppas det inte dröjer för länge!
Fast hon är lite mysig också, min lillsyrra, vi busar och jag måste säga att hon är en tuff brud i lyxförpackning, hon bangar inte för något. Jag lurade henne att springa in i en stock, men hon bara tittade upp och fortsatte springa. Hon ger sig inte, fast när jag tröttnar så låter hon mig faktiskt oftast vara ifred. Bäst är när vi fått springa i skogen, för att vara så liten är hon riktigt snabb och oftast smidig (se ovan).
Matte skvallrade idag att hon var riktigt duktig på att gå i kopplet nu på kvällen, inte riktigt samma stjärna som jag förstås, men ändå. Och kaxig är hon också, matten har sagt att jag ska lära mig om hundmöten av henne. Det är bara vad matte tror, jag vet minsann att hon inte alltid är den lilla ängel som hon ser ut att vara. Igår, när en stor hund på andra sidan gatan skällde och drog mot henne så morrade hon faktiskt tillbaka innan hon, glatt viftande på svansen, spatserade vidare som om inget hade hänt.
Idag passade hon på och rymma ut i trapphuset när det var jag som skulle gå ut. Jag fattar inte riktigt hur hon tänker, hon är så sjåpig på att gå uppför trapporna, men nerför rusar hon utan problem? Jag var precis tvärtom när jag var liten.
Riktigt söt är hon när hon sover (hon sover när jag sover) då säger det bara "Donk" och så faller hon ihop, precis där hon satt, med benen ut som en groda. Ibland, om hon vaknat till, så kan hon lägga sig lite på sidan och somna om. Just nu ligger hon på rygg i någon omöjlig vinkel med bakbenen vitt isär, där har hon härmat mig.
Då blir jag lite extra stolt och mallig och tänker att, trots att hon är en liten näbbgädda, så ska jag ska lära henne allt jag kan!

Snowdogs

När du får oväntat besök 2 - Nemi

Hon kom som ett yrväder en novemberdag och hade ett koppel i ett band om halsen.
Till skillnad från den fisförnäma tråkiga siamesen som bodde här förut, så vill den bruden leka i non-stop!
Husse och matte säger att hon ska bo här från och med nu, jag ska tydligen vara storebror åt denna där. Det kommer att bli en hel del jobb har jag börjat inse, jag måste vakta alla mina leksaker och ben. Fick ett nytt ben idag och jag ligger och tuggar på det, närjag mitt i allt ser att hon kommer med mitt ben, så jag tog tillbaka det. Matte försöker lura mig med att det är två olika ben och att ett faktiskt är Nemis, men den går jag inte på - klart att det är mitt ben, alla ben är ju mina. Jag har haft ett jättejobb att bevaka mina ben samtidigt, ser jag att hon tagit ett så tar jag tillbaks det, men då tar hon det som jag tappar ur munnen, hmmm. Till slut kom jag på att om jag samlar alla i en hög och lägger mig själv ovanpå dem så kommer hon inte åt dem, man lär så länge man lever. Fast jag tror att det kommer bli kul med en lillasyster och för att inte tala om allt godis som jag har fått idag, bara för att vara jag. Nu räcker det tydligen att gå lite som folk och så haglar det godis, till och med när matte säger "sitt" åt bruden och jag sätter mig så kommer det en bit till mig också, lättförtjänta gobitar!
Å sen så är hon riktigt söt när hon sover och det gör hon just nu, ligger som en utslagen groda, mitt emot mig på golvet (och jag är också utslagen, så det är matte som får agera spökskrivare idag)
PS. Nemi bad mig hälsa till sin gamla matte att hon saknar henne litegrann och att hon måste hälsa på när hon kommer till Sundsvall (vi har IKEA, den brukar dra), men att hon tror att hon ska trivas här! innan hon somnade.

Vi har blivit utmanade!

Jag har blivit utmanad av Zacke och här kommer sex sanningar om mig:
1 Jag var busenkel att få rumsren och har ALDRIG bajsat inomhus! (Det här är husses och mattes favorit)
2 För att få mig gosig inomhus var de mina tvugna att skruva bort sängbenen så att jag inte kunde ligga där under hela dagarna, nu smyger jag upp så fort de somnat
3 När jag blir stor ska jag bli en bergsget! Älskar att klättra på STORA stenar, stockar och klippblock, det finns ingenting som jag inte kommer upp på
4 Jag äter aldrig ur plastbyttor, det är under min värdighet. Är vi ute i skogen så fnyser jag bara och vänder bort huvudet tills de häller ut maten på marken. När man äter ute ska det väl vara lite fint, inte någon tråkig plasttallrik
5 Så fort jag hör att någon rör en jacka så springer jag förväntansfullt till dörren, men så fort jag ser att det är mattes jobbskor, stövlar med klack, så suckar jag högljutt och släpar mig långsamt hela vägen tillbaks
6 Jag har fler vänner än husse och matte få Facebook!

Varje hund ska skriva 6 underliga/konstiga fakta om sig själv samt ange reglerna på hemsidan. Sedan väljer man 6 st nya hundar att utmana. Efter det är gjort skriver personen en kommenter i gästboken hos de utmanade för att de ska gå på ens egen hemsida för information.

Jag utmanar följande andra:
Raija
Sunna
Brorsorna Hammer och Kaliber
Mamma Mimmi

Hurra vad jag är bra!

Matte säger att hon är grymt stolt över mig! Efter att all träning, som tidigare sagts, legat nere under sommaren så kör jag och matte nu korta, snabba pass, på våra vanliga prommisar, antingen i skogen, på någon gångväg eller om vi har vägen förbi fotbollsplanen. Jag är så på att matte nästan gråter av lycka, jag hoppar, studsar. klänger på henne eller rent av skäller lite!

Matte kör numera med godismaskinen "klicker" och jag fattar på stört. Nu håller matte på att lägga in kommandot "ligg", det har jag väl kunnat halvskapligt med tecken tidigare, men inte klockrent. Nu kastar jag mig ner RAKT på backen, matte säger att jag tidigare mer imiterade en banan när jag segade mig ner mot marken. Äntligen har matte insett att jag aldrig riktigt har lärt mig de tidigare kommandoorden hon tjatade om, utan mer chansat och ibland blev det rätt och ibland fel. Nu tar hon allt i rätt takt så att även jag, inte bara hon, hänger med i svängarna. Appropå svängar så har jag även fattat det där med "fot", att jag ska följa med på en gång. Inte bara sitta kvar, vänta och se om matte går till nåt kul ställe och det blir värt att lomma efter, lite på kvartsfart. Nu fattar matte hur HON ska göra och då fattar även jag vad hon vill att JAG ska göra. Tänk att det skulle ta en sån tid att fostra matte. Nu har vi KUL när vi tränar!

Ett bevis på hur bra klickern och jag fungerar ihop är att varje gång som jag bara stannat av mig själv, och sett lite sådär ståtlig ut, så har matten klickat. Det har hon kört med i ca en vecka och under tiden har hon också börjat säga "stå" samtidigt. Till mattes stora förvåning så idag, när hon bara sa "stå" när vi bara var ute och gick, så stannade jag och stog, inte satte mig eller började nosa på något i backen eller så, utan jag bara stod. Matte höll på att dåna och hade inte husse varit med så hade jag nog fått släpa hem en avsvimmad matte i kopplet.

Det enda lite tråkiga är att min kompis, som delar mitt stora intresse av skogspromenader, löper just nu, så vi får inte leka med varandra. Jag försökte få en ekorre att leka lite, som ett kompisalternativ, satt till och med fint och vinkade med tassen, men den ville ändå inte komma ner till mig. Är det någon som har ett bra tips på hur man tar kontakt och vinner förtroende hos ekorrar? Hör gärna av er!

Favorit i repris!

Matten borde vetat bättre än att tro att jag skulle uppskatta en utställning.
Vi kom dit låååång tid i förväg. Massor med snygga brudar och inget fick man leka! Matten till en japansk spets höll på att ge upp när hon såg mig, så snygg tyckte hon att jag var och vi skulle ju gå i samma grupp på slutet.... Det var innan hon såg mig i själva ringen, konstant 1,5 m bakom matte i slowmotiontempo, när domaren skulle titta backade jag, efter tre godisbitar gick jag fram, men så fort hennes händer kom fram backade jag igen. Till slut fick matte visa mina tänder och domaren nöjde sig med att känna lite på min atletiska kropp, vad är det egentligen med äldre kvinnor och snygga ungpojkar? Jag tyckte att det kändes lite för intimt så jag sprang och la mig under det domabordet, igen! Medan domaren funderade fick matte gå fram och tillbaka med mig. Då passade jag på att stå lite snyggt ibland bara för att reta matte och visa att om jag vill så kan jag, men bara när jag själv känner för det. Till slut hade domaren funderat klart och sa till matten att hon inte ville ge ett BIR, fastän jag var den enda finnen på hela utställningen, eftersom jag var lite för reserverad. Tror de att jag ska lägga upp mig på befallning utan det minsta flirtande först, klart man måste spela lite svårflirtad! Matten svor lite inombords, att inte ens när vi är helt utan konkurrens lyckas vi!

Så här tyckte domaren i alla fall:
17 mån hane. Vackert välskuret huvud med vänligt och milt intryck. Bra ögon och öron. Korrekt pigment. Bra hals. Normal kropp. Bra bröstdjup som behöver bli bredare. Bra tassar och ben. Bra vinklar bak, men hastrång. Vacker päls och färg. Något tillbakadragen.

Sen åkte vi äntligen hem och där väntade en överraskning - Aldur! Det är lillmattes morfars hund, en isländsk fårhund, de hade också varit på utställning, men inte samma, de hade varit på den stora officiella. Det hade inte gått mycket bättre, inspirerad av mig hade Aldur för första gången inte velat visa tänderna och det slutade med ett blått band. Detta är trots allt en hund som har ett CACIB-reserv i meritlistan, den gången förlorade han mot Finlands vackraste hane.

Vi busade runt som tokiga, efter ett tag så ledsnade våra familjer och gick ut och släppte oss i skogen. Aldur fattar inte riktigt det där med pinnar, som jag gör, har jag en pinne så ska han ta den, det är ju det som är vitsen, inte hitta en egen, men vi hade kul ändå! Sen blev det en vanlig promenad och vi gick faktiskt riktigt bra brevid varandra utan att tramsa. Jag fick hälsa på vår relativt nya granne för första gången, en liten spanielflicka, söt som socker, annars har jag bara fått se henne på håll. Efter det var vi slut bägge två och låg bara och sov. På söndagen så åkte Aldur tyvärr hem, men lite hann vi träffas.

Jag har fått nytt käk! Eftersom jag är lite kräsen och tröttnar på hundmaten jag får så har de mina värmt min mat i mikron i några sek inna jag ska äta och det var helt ok i 2 v, sen funkade inte det heller. Så nu försöker de med Klass, fryst färskfoder, gjort på slaktavfall. Första två dagarna pep jag varje gång kylskåpet öppnades, men nu är jag lite lätt blasé igen. Matte tycker att jag är omöjlig att tillfredsställa och bortskämd. Det enda positiva, enligt henne, var att igår åt jag med glädje upp torrfodret, iofs spetsat med lite renköttsslamsor från stekan som matte skurit ner. Själv tycker jag nog att omväxling förnöjer och att jag är smart! Här har man både Beauty and Brain!

Sommaren i TT-format

Testar hinderbanan på Hundra11an


Vi börjar med en snabb resumé av sommaren som varit:
Officiell utställning i Alfta, jag ville inte vara med gick och la mig under domarbordet i skuggan ist för att visa tänderna. Det blev trots allt det en 1 så domaren måste tyckt att jag var skitsnygg, hans kommentarer var att jag behövde med träning och "not very happy today".
Sen blev det lek med min kompis islänningen "Aldur" i hälsningeskogen i en vecka, jag visade honom hur man letar husse i skogen och godis på backen. Efter det var vi en kortis till Falun, sen åkte vi hem i några dagar.

Jag har även hunnit varit på min första riksstämma med SLK, det ösregnade hela tiden och jag fick sova i tält med resten av packet. Det som var riktigt kul var att min tjejkompis Raija var med hela tiden. Lillmatte gick barn med hund, men hon gick med en annan tjej, hon påstod att mina meriter inte var de bästa så hon ville gå med en rutinerad hund så man blev alltså brädad av Smilla. Snacka om att min familj litar på mig...

En tripp till Hede igen och Särna hann vi också med. Där gick jag upp på Städjan och såg renar på riktigt, det var spännande. Mystiska djur, stora som hus fast inte så modiga som jag och med horn på huvudet. Jag tror att en del av dem hade haft vadslagning om vem som var tuffast och vågade sig komma närmast oss för de sprang fram och tillbaks, lite närmare för varje gång som om de bara retades. Jag var på helspänn hela tiden, skulle dem hela vägen fram till mig, men "så nära våga ingen gå". Till slut insåg jag att korvmackan i alla fall var inom räckhåll, nöjde mig med den och la mig ner och vilade.

Sen for vi på unghundsträff med min kennel. Vi var strax utanför Näsåker, i Åsmon på Hundra11an. Ett riktigt schysst ställe, vi lekte, vardagsaktiverades och fintade matte (att först gå förbi korvfatet och inte bry sig alls och sen, när hon och instruktören pratar om hur duktig jag är, då länsar man fatet - smart va!) Det var kul att träffa en av mina bröder, Hammer, som bor i Kiruna och två små sötisar från den senaste kullen. Som avslutning hade vi en tävling i rallylydnad, mattes lag förlorade och matte påstår att det var mitt fel, jag var tydligen alldeles för duktig när jag var utlånad till det andra laget! Min familj består av så goda förlorare så, tur att hon hittade någon att skylla på...

Matte och jag la ner all träning i somras för det blev bara tradigt, men så bara för någon vecka sen så började vi igen. Vi kör allt från början, struntar i vad vi eg borde kunna, tränar in alla kommandon från scratch och kör bara korta, snabba pass med bollen i skogen. Varvar med stockklättring och lek så nu är det jättekul, jag "hoppar" in i position istället för att, som förut, släpa en halvmeter bakom.

Numera sover jag i sängen också, efter att vi tältade så ledsnade de andra på att jag hela tiden låg under sängen istället för att gosa, så de plockade helt enkelt ner hela sängen och köpte korta ben istället, snacka om att jag vart snopen när bara nosen och tassarna kom under. Fast nu kan jag tycka att det är ganska mysigt att komma upp till husse och matte på morgonkvisten.

Just ja, på lördag ska jag på utställning igen, så jag förbereder mig som bäst, ca 1 kasse med päls har matte kammat ur och det kommer ständigt nya vita tussar fram. Så med tanke på att matte tycker att jag ser ut som en skabbräv så är i alla fall hon glad att vi inte ska på den stora utsällningen här i Svall utan en mindre, inoff, på BHK. Matte påstår att det ska bli bra träning, själv hade jag nog hellre traskat runt i skogen och jagat ekorrar - om jag fått välja!

Idag var jag med familjen och Rajjas matte och lill matte på Orrberget. Det var en fin söndags utflykt.

Sista sommardagen

vid stranden

Städjan

Här är vi på väg till toppen.

Sommar

Hit men inte längre.

Grattis Kabby och Kishu 1år

Ja grattis hela Kastanjetorpets K-kull...

En del pinnar rör sig själva helt utan min hjälp

Jag var ute med husse som vanligt, bar på en pinne och livet lekte. Plötsligt ville jag busa till det lite och kastade iväg min pinne en bit bort, när jag skulle hämta tillbaka den skrek husse NEEEJJ!, han hade sett att under min pinne så rörde det sig och väste. Det var min första orm som jag såg, jag blev jättenyfiken, men jag fick inte leka med den för tråkhusse.

Påsk i särna

Världens snyggaste

Hund

Det finns inget dåligt väder bara dåliga kläder

Tipspromenad med SLK NN

Bingo!
Idag har jag varit på SLK Nedre Norras årsmöte. Att jag och lillmatte stod ut kan vare sig husse eller matte förstå, men de säger att de är jättestolta. Det var tipspromenad och mina mattar tog hem 1a (lillmatte) och 2a (matte) pris, starkt jobbat och inte blev det sämre att båda vinsterna var hundgodis. De bjöd både mig och husse, men det var bara jag som ville ha, husse säger att han bantar.
Annars var det ganska tråkigt, en hel del fina tikar, men jag fick inte leka med dem, hälsade lite på svensk lapphundsvalp. Satt mest i bilen och väntade, inte fick jag någon korv när de grillade heller. Lillmatte var enda barnet så hon och jag led ikapp och lekte lite ute, medan de vuxna pratade och pratade och pratade...

Friluftsdag

Med lillmatte
Jag åt så mycket hamburgare som jag bara hann innan husse upptäckte det!

Visst är jag snygg!

Här sitter jag och poserar i mitt nyinköpta sele och långlina. Det är lite stort än, men dem sa att annars skulle jag växa ur det på nolltid och har man en personal shopper måste man väl lita på den. De var jättegulliga på affären när jag skulle handla, de bjöd mig på godis mellan provningarna, helt OK bemötande, kände mig som värsta VIP-kunden. Husse och matte har sagt att jag bara får ha mina nya prylar när jag jobbar och vilket schysst jobb de hade åt mig, leta godis och leksaker, jag skulle kunna jobba hela dagarna!
Eftersom det var länge sedan jag rapporterade om vad jag gjort följer en kort sammanfattning:
- Åkt skidor med matte, hon säger att jag är jätteduktig, jag springer bredvid henne i samma hastighet som hon åker.
- Börjat på grundkurs i lydnad, 1a gången rätt ok, 2a gången sa matte att jag hade minst ADHD+ och 3e gången idag, då var jag lysande, fixade faktiskt att lägga mig under gång!
- "Klickats in", heter det visst, det betyder att jag sitter och gör ingenting och bara får en massa godis! Visst, de tog fram den där gula saken som låter och jag förut var mycket skeptisk till, men nu kommer jag nästan som ett skott bara jag ser den, det betyder ju gooodiis!
- Blivit nästan kompis med katten, men fortfarande visar jag mer kärlek än hon, men det kommer nog. Hon har bara inte insett hur bedårande jag är! Fast hon tröstade mig, när matte råkade klippa min ena klo lite för mycket.
- Lössen har blivit stora och flyttat hemifrån.

Visst nappar det

Inte...

Ytterligare nya bekanta

Husse och matte har pratat om att vi numera har ett zoo hemma, men det var något som jag tyckte saknades. Så på eget initiativ tog jag hem lite fler djur, som bara är mina, några löss närmare bestämt. Resten av min familj uppskattade inte riktigt det, utan svär mest, plus att de kliar sig överallt - fastän jag sagt att de bara vill leka med sådana som mig.
I morgon ska matte till apoteket så fort de öppnar, sen ska hon iväg och kommer inte hem förrän Kortvasan är besegrad, dvs på lördag. Hon skrattar gott och säger till husse att resten av saneringen är hans problem. Jag tror att mina nya kompisar måste flytta (fast Surmesen, hon får minsann vara kvar).
Surmesen (siamesen) löper för fullt föresten, lägger ut sig allt vad hon kan och ylar hela nätterna. Nu får jag i alla fall komma i närheten så länge jag är bakom henne, framifrån kommer det fortfarande en klotass farande. Jag förstår verkligen inte hur flickor tänker, tror hon att hon ska få någon kärlek ifrån mig om vi inte ens kan pussas först. Nog för att jag är snygg och att jag kan förstå att hon är ute efter min kropp, men är det för mycket begärt med lite romantik först?
Nu vill jag bara önska matte lycka till på skidorna och jag hoppas (inte tror, men hoppas) att hon kunde spöa åtminstone någon på hennes jobb.

Det bästa

Som finns är att ligga på en stor sten och gnaga på en pinne, mitt ute i skogen mitt i vintern.

Surkärringen och vackra tikar

Surkärringen (siamesen) verkar ha flyttat in. Hur mycket jag än visar att jag är jättesnäll och bara vill leka så fräser hon åt mig. Jag har gjort allt jag kan, visat mina leksaker, försökt prata, försökt pussa, till och med lagt mig ner och visat magen och gått med på att hon får bestämma, fastän jag bodde här först, så är det bara kalla tassen tillbaka. Hon morrar och slår konstant efter mig.
På tikfronten går det bättre, jag har lekt med Raija flera gånger och hon verkar i alla fall tycka att jag är ok. Vi busade i skogen igår och lekte med min boll, hon är helt ok, inte alls så där fjantigt stroppig.
Idag lurade jag matte totalt, först när hon ropade, låtsades jag vara döv, brydde mig inte alls (det hör till saken att hon brukar gå före i spåret och kolla om kusten är klar, dvs tråkigt tom på andra hundar, bortom varje krök). Matte ropade igen, hon hade inte upptäckt paret som stod och tryckte i skogsbrynet, men det hade jag! Förvånat såg hon hur jag skällde till och tog en tjurrusning förbi henne och rakt in i skogen, jag hörde hur hon skrek stanna (och antagligen såg hon ett rådjur framför sig), men det var ju en alldeles förtjusande ung Alaskan Huskeytik. Hon var kul, vi busade i snön och jag ska erkänna att jag mött min övertik, hon var så snabb och smidig, jag hade inte en chans att komma ifatt. Vi for runt, runt i skogen tills vi utmattade föll ihop bredvid varandra och delade på lite snö. Sen skulle vi bägge ha samma kvist, fast där vann i alla fall jag och gick stolt iväg med min pinne.

När du får oväntat besök

Ibland händer mer än man vill, idag kom matte hem från jobbet med två foster syskon till mig. En hamster, kan jag väl leva med bor i bur, men det kom en förnäm siamesfröken också! De ska tydligen bo med oss ett tag tills allt ordnat sig hemma hos dem. Jag har försökt att hälsa lite på katten, men får bara fräs och rivs tillbaka. Husse och matte fjäskar hon däremot för, gosar och spinner, fast hon har åkt på en kloklippning, ha, ha!

Det var inte igår.

Nu var det länge sedan husse skrev någonting i bloggen. Det har inte hänt så mycket.

Vi går våra skogspromenader, husse och jag. Det är ju mycket roligare nu när snön äntligen har kommit tycker jag. Fast den kunde ju låta bli att fastna i tassarna och i pälsen under magen.