Vem vann egentligen?

Vem av oss var det som vann? Jag är alldeles konfunderad, trodde länge att det var jag, men nu blir jag alltmer tveksam. Tvisten det gällde var huruvida jag skulle äta mat, eller inte.

Under en längre tid har jag försökt lura i H&M att jag har haft en smärre tonårsrevolt/identitetskris och trott att jag varit en Svensk lapphund. Alltså hemmahörande i de nordligare lappmarkerna av Sverige och därav varit djupt inspirerad av Laestadianismen. Har helst legat direkt på golvet, vägrat att ägna mig åt världsliga och fåfängliga saker som t ex att bli borstad eller omvårdnad i övrigt. Vägrat äta torrfoder ur min blanka och skinande matskål, nä på golvet skulle det serveras, i all enkelhet, eller allra helst utslängt i snön/på backen så att jag fått jobba för det i mitt anletes svett. Allt för att ge sken av att min matvägran inte har berott på bortskämdhet, utan på ett andligt ställnigstagande.

Men så började de klipska små liven (H&M) att lägga i en hel del godsaker, ris, kokta grönsaker eller vad som fanns kvar av deras middag och då kunde jag inte motstå det hela längre. Hela min fasad rämnade pga av en liten korvskiva, för det var inga större mängder de la i och jag förfördes av den förädiska "lyxmaten". Jag borde ha stått emot - syrran fick ju faktiskt samma sak som jag, fast inte i matskålen, utan hon fick sitta och ligga lite för den. Hade jag bara varit lite smartare hade jag rott hem det hela, men inte då, jag åt och åt och nu så vill jag inte längre vara utan maten och nu så har de nästan plockat bort alla godsaker, men jag kan inte hjälpa mig själv - jag äter ändå för att jag är hungrig! Min, tidigare minimala, magsäck har numera tänjts ut till normal storlek och kräver numera att fyllas med jämna mellanrum, j-la skit!

Inte var jag smart när det gällde det nya kopplet heller, de köpte sk retriverkoppel åt mig och syrran och jag protesterade inte, (som jag gjorde med det fina läderkoppel coh halsband som de köpte till utställning förut) och nu har de konstaterat att det nya blir "jättebra" att ha på utställning.

Till på köpet har de anmält mig till en dubbelutställning (vad säger den nya djurskyddslagen egentligen om att eländet får pågå i fler dagar än en, har någon kollat upp det?) om ett par veckor, hur ska jag nu ta mig ur det här? Tänk om min päls börjar växa ut, nu när jag får i mig näring, och att jag inte längre kommer att se ut som ett spjälstaket, kommer då de här eländet att fortsätta? Jag vill verkligen inte, men jag är så hunrig numera att jag äter allt. Tack och lov så har de beslutat att inte anmäla mig till den utställning som är i Sundsvall helgen efter, men istället ska de lägga pengarna för anmälningsavgifterna för mig och syrran på en instruktion i massage! Är det så mycket bättre, att bli klämd och känd på av massörer istället för domare, pest eller kolera om ni frågar mig!

Hur ska jag nu ta ur det här? Den enda trösten jag kan tänka på just nu är att Smilla, dennna ljuvliga, bedårande varelse kommer att vara i Trehörningsjö och stötta mig. Jag ska tydligen bo med henne hela helgen och jag har redan nu börjat packa ner lite pinnar i väskan för uppvaktning.

Hälsnigar,
Er alldeles bedrövade och mätta Kabby

PS. Matten hälsar förresten och tackar för alla bra tips om hur mycket socker, alternativt superlim, hon ska ha med sig till BHK.