Jaha, då har det varit dags igen! Det fullkomligt sprutade blod ur mina tassar. Ni ska inte tro att det bara är EN pulpa som de har klippt av och att de sedan lärde sig något av det (näää, inte mina H&M inte), de bara fortsatte att klippa hejvilt - utan minsta sans och förnuft - i allt som de kom åt, nästa gång ryker väl hela tassarna. Först klippte de av ena klon på baktassen och sedan, som de själva sa "i rent pedagogiskt syfte", så klippte de till rejält i en av de klor de redan hade hunnit klippt och det hela slutade med att jag hade en fortfarande oklippt klo och TVÅ blodsprutande tassar!
Min omedelbara hämnd, igår kväll, var att stämpla hela lägenheten, och speciellt deras säng, med mina fina tassavtryck. Det enda tråkiga var att Präkt-Kabby sprang efter mig och försökte städa upp allt blod på golvet, den lille fjäskapan, men i sängen gick han i alla fall bet. Är det någon som har uppslag till fortsättning, tveka inte att höra av er, kreativa tips mottages tacksamt!
Idag jag fått gå omkring med ett fult blått bandage på framtassen, på tråkiga koppelpromenader, och blivit tvingad att åka bil för att prova, lyssna nu, skor! Har ni ens hört något så dumt förut? Jag får betala priset och ska förnedras, för att H&M inte lärt sig när de ska sluta att klippa i mina klor, det vore väl ändå en bättre investering att skicka dem på klippkurs. Tack och lov så fanns det inga skor i min storlek! Istället köpte M mer vetflex, hon valde rött den här gången med motiveringen "då syns inte blodet lika mycket", det känns ju verkligen tryggt inför framtiden...
Till nästa gång de ska klippa klor, vet vi i alla fall att nässpray fungerar ypperligt som blodstopp, så något verkar de lära sig i alla fall. Hur oklädsamt det blåa bandaget än varit, måste jag erkänna att de faktiskt börjar få snits på tassbandage. Skillnad från tidigare gånger, så har en dag i vetflex gjort att, trots allt regnande, faktiskt gjort att det inte har börjat blöda igen efter varje gång jag varit ute. Jag tycker bara, om någon nu skulle bry sig om vad jag tycker, att deras fokus borde ligga på "hur vi för att inte klippa av stackars Nemis pulpor igen", istället för på "hur gör vi efter att vi, återigen, har klippt av stackars Nemis pulpor".
En liten tröst är det i alla fall att alla grannar undrar vad de gjort med mig och om jag lever. Dekorerade som sagt även hela trappen och porten med mina blodspår, det känns ju skönt att i alla fall några verkar bryr sig om mitt välbefinnande, nu när min egen familj inte verkar göra det.
Lite matt känner jag mig nog, av all blodförlust, när jag tänker efter och jag tycker att jag minst borde få - i ett rent medicinskt syfte - 2 kg lever, älgkött eller i alla fall lite oxfilé.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar